åska och en holy man
Tiden tickar och utbildningen har passerat halvvägs. Det är förmiddag på Bali och två halva och två hela dagar återstår på Samadi i Canggu. Kroppen är sliten och hjärnan kokar över av värmen och all information. Jag har erkänt mig besegrad av luftfuktigheten och kämpar på så gott jag kan, men det är tufft.
Igår hade jag en elak huvudvärk på kvällen men efter lite självmassage och eteriska oljor här och där lyckades jag somna. Jag ställde medvetet inte klockan och det resulterade i att jag missade vår morgonpraktisering och sov ca 10h. Den massiva åskan och regnet inatt har också lättat på trycket.
Det är lätt att bli girig och inte vilja missa någonting, det är lätt att belasta sig själv för hårt. Och självklart vill jag inte missa något av utbildningen, men jag vill ännu hellre bli pigg och kunna vara med 100% de sista dagarna.
I söndags hade vi ledigt och åkte på en utflykt för att uppleva en vattenceremoni och en ritual av en ”holy man”. Vi har funderat lite på hur en blir en holy man men ännu inte fått svaret. Hur som helst, en renande och energigivande tillställning på en mycket vacker plats.
Efter ceremonin stannade vi några timmar i ett svettigt Ubud, för shopping, frukost nummer två och minimal sightseeing. Tanken är att jag och Johanna ska bo i Ubud sista dagarna innan avfärd, men ännu är inget bokat. Innan dess måste vi ut till havet, andas och njuta av den lilla vind som finns!
Mest inspirerande med utbildningen är de nya insikterna kring kroppens rörelsemönster, både den fysiska kroppen och energikroppen. Kunskaper om HUR allt hänger samman, inte bara ATT allt hänger samman. Nya verktyg. Nya ord att sätta på upplevelserna. Och fantastiska övningar i par.
Bästa med Bali så här långt är att min hud är lycklig, den älskar det fuktiga klimatet. Det är lätt att äta gott och hälsosamt. Naturen är väldigt grönskande och uppfriskande och människorna är väldigt vänliga.
Samadi – Bali, dag 10/19